Mattias Flising - Samhällsanalytiker och Processledare
Kreativa mötesmetoder


Open Space är en metod som handlar om att ta vara på kompetensen och engagemanget och idéerna i en grupp. Mötet inleds med en gemensam brainstorm kring "schemat" för dagen. Här är inget färdigt på förhand och metoden passar bäst om arrangören inte har en förutfattad mening av mötets resultat. Därefter ges varje fråga som kom upp under brainstormpasset en fysisk plats i rummet. Diskussionerna pågår vid dessa platser och deltagarna kan antingen välja en diskussion att stanna vid eller röra sig mellan olika diskussionsplatser. Ofta har man tre pass av diskussioner. Normalt kommer ca 50 separata diskussioner ha förts och protokollförts. Metoden passar för de flesta sammanhang men kräver att man sätter en engagerande och inspirerande huvudrubrik för dagen som deltagarna känner något inför. Det får gärna vara av mer visionär karaktär. Metoden är framtagen av Harrison Owen


Dialogpedagogik och mångfald. Våra fördomar är en del av våra nödvändiga strukturer för tänkandet. Vi måste kunna förutse hur dagen kommer att se ut, hur en situation kommer att arta sig. Vi kan inte göra oss fria från alla fördomar, men vi kan lära oss att se dem, förstå varifrån de kommer och kunna ifrågasätta dem. Genom en mångfaldsutbildning med dialogpedagogik diskuterar vi både hur fördomar blir till, hur de påverkar oss och hur man hanterar dem. Vi har högt i tak och vädrar våra fördomar så att vi kan fundera på om vi behöver dem. Det handlar om att göra samhället mindre fördomsfullt, men också om att ha roligt under utbildningen och roligare efteråt. För nyfikenhet är roligare än fördomar. Metoden jag bygger på och inspireras av heter Mångfald och dialog, den är skapad av Marco Helles och Orvar Alinder. Metoden ägs av Sensus Studieförbund och Bilda. Om du vill ha en diplomerad två-dagars utbildning i MoD, kontakta dessa förbund.

Påverkanstorg är en metod som bygger på liknande grundtankar som Open Space men där frågorna är färdiga och uppsatta på till exempel skärmar. Dessa skärmar kallas inflytandepunkter eller diskussionspunkter. Vid varje punkt finns en diskussionsledare och en sekreterare (detta kan skippas om man vill, man kan använda postit-lappar, men vid större möten är det lämpligt att ha bemannade inflytandepunkter). Deltagarna rör sig fritt i en torgliknande atmosfär och diskuterar frågorna. Tanken med påverkanstorg är att komma ifrån skyttegravspositionerna om bifall eller avslag, istället vill man hitta den tredje lösningen, den som blir bra för alla.

Det är därför möjligt att formulera beslutsförslag eller "att-satser" under påverkanstorget. Målet är att de som står på var sin sida i en fråga ska prata med varandra, hitta skillnaderna och likheterna och försöka komma fram till ett sätt som gör det bra för båda. Man kan också göra ett beslutsfattande påverkanstorg där man under mötets gång röstar, när ett beslut är avgjort stänger den punkten och diskussionerna fortsätter på de andra punkterna. Metoden har tagits fram av Svenska Scoutförbundet och Johan Strid



Hemsida drivs av  Vistaprint