Open Space är en metod som handlar om att ta vara på
kompetensen och engagemanget och idéerna i en grupp. Mötet inleds med
en gemensam brainstorm kring "schemat" för dagen. Här är inget färdigt
på förhand och metoden passar bäst om arrangören inte har en
förutfattad mening av mötets resultat. Därefter ges varje fråga som
kom upp under brainstormpasset en fysisk plats i rummet. Diskussionerna
pågår vid dessa platser och deltagarna kan antingen välja en
diskussion att stanna vid eller röra sig mellan olika
diskussionsplatser. Ofta har man tre pass av diskussioner. Normalt
kommer ca 50 separata diskussioner ha förts och protokollförts. Metoden
passar för de flesta sammanhang men kräver att man sätter en
engagerande och inspirerande huvudrubrik för dagen som deltagarna
känner något inför. Det får gärna vara av mer visionär karaktär. Metoden är framtagen av Harrison Owen
Dialogpedagogik och mångfald.
Våra fördomar är en del av våra nödvändiga strukturer för tänkandet. Vi
måste kunna förutse hur dagen kommer att se ut, hur en situation kommer
att arta sig. Vi kan inte göra oss fria från alla fördomar, men vi kan
lära oss att se dem, förstå varifrån de kommer och kunna ifrågasätta
dem. Genom en mångfaldsutbildning med dialogpedagogik diskuterar vi
både hur fördomar blir till, hur de påverkar oss och hur man hanterar dem.
Vi har högt i tak och vädrar våra fördomar så att vi kan fundera på om
vi behöver dem. Det handlar om att göra samhället mindre fördomsfullt,
men också om att ha roligt under utbildningen och roligare efteråt. För
nyfikenhet är roligare än fördomar. Metoden jag bygger på och
inspireras av heter Mångfald och dialog, den är skapad av Marco Helles
och Orvar Alinder. Metoden ägs av Sensus Studieförbund och Bilda. Om du
vill ha en diplomerad två-dagars utbildning i MoD, kontakta dessa
förbund.
|
Påverkanstorg är en metod som bygger på liknande grundtankar som Open Space men där frågorna är färdiga och uppsatta på till exempel skärmar. Dessa
skärmar kallas inflytandepunkter eller diskussionspunkter. Vid varje
punkt finns en diskussionsledare och en sekreterare (detta kan skippas
om man vill, man kan använda postit-lappar, men vid större möten är det
lämpligt att ha bemannade inflytandepunkter). Deltagarna rör sig fritt
i en torgliknande atmosfär och diskuterar frågorna. Tanken med
påverkanstorg är att komma ifrån skyttegravspositionerna om bifall
eller avslag, istället vill man hitta den tredje lösningen, den som
blir bra för alla.
 Det är därför möjligt att formulera beslutsförslag
eller "att-satser" under påverkanstorget. Målet är att de som står på var sin sida i en fråga ska prata med varandra, hitta skillnaderna och
likheterna och försöka komma fram till ett sätt som gör det bra för båda. Man kan också
göra ett beslutsfattande påverkanstorg där man under mötets gång
röstar, när ett beslut är avgjort stänger den punkten och
diskussionerna fortsätter på de andra punkterna. Metoden har tagits fram av Svenska Scoutförbundet och Johan Strid
|